Kapare och pirater

Om sjörövare, pirater och kapare i svenska vatten och annorstädes

Kategori: Norden

Pirater har ofta varit statstjänstemän

Historiskt sett har de flesta pirater inte svultit utan har varit en slags statsanställda. På svenska kallas denna typ av pirater för kapare, på engelska privateer. Ett annat ord är korsar (franska corsair). I Sverige, huvudsakligen i Göteborg, hade vi många statsanställda pirater i början på 1700-talet och i början av 1800-talet. Många av dem blev rika, exempelvis Lars Gathenhielm, Christian Gathenhielm, Peter Wennerstierna, Christoffer Hedenberg, familjen Knape, familjen Chapman, familjen Gavin och Olof Wijk. Andra var redan rika innan de gav sig på kaperiverksamhet som Jean von Utfall och hans bröder, amiral Sjöblad och familjen Habicht. Nordfrankrike var ett annat känt tillhåll för kapare. En mycket känd brittisk kapare var Francis Drake, en känd fransk var Robert Surcouf.

En del andra kända affärsmän av skotskt och engelskt ursprung som blev inblandade i det svenska Ostindiska Kompaniet kan för sin del ha skapat sin första förmögenhet genom att delta i sjöröverier i Indiska Oceanen. I det fallet handlar det om klassiska pirater och inte kapare som kapade och rövade fartyg i samma farvatten som somaliska pirater gör det idag.

I Medelhavet fanns på 1700-talet stater som var uppbyggda på sjöröveri. Där piratverksamhet hörde till staternas huvudsakliga inkomstkällor. Det handlar om de så kallade barbareskstaterna, Marocko, Alger, Tripoli är väl de kändaste och var de största. De rövade och kapade fartyg i hela Medelhavet samt på Atlanten utanför Västafrika, Spanien och Portugal. En så framgångsrik verksamhet att de flesta europeiska stater på den tiden skaffade sig avtal med dessa länder genom att betala årlig tribut, avgift, för att slippa bli utsatta för sjöröveri.

De flesta länder hade också en aktiv konvojverksamhet där örlogsfartyg följde handelsfartyg för att skydda dem mot andra länders kapare och sjörövare

Den klassiska typen av pirater var affärsmän som hade statliga kaparbrev. Män som blev rika på sjöröveri. Deras anställda, de som gjorde själva arbetet blev inte rika förstås. Men svalt gjorde de i allmänhet inte.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Sveriges största webbsajt om kapare och pirater

Det gamla Göteborg är idag den största webbplatsen med information om Göteborgs historia, den överlägset största webbplatsen vad det gäller det Svenska Ostindiska Kompaniet och den största webbplatsen för information kring svenska kapare och pirater. Kapare var statligt sanktionerade pirater med rätt att plundra fiendenationers skepp. Sajten har en mängd artiklar om kaparfartyg, kaparkaptener och kaparredare.

Svenskt kaperi var under två perioder stort på den svenska västkusten, dels i början av 1700-talet då de framgångsrikaste kaparen var Lars Gathe, hans syskon och kusiner, dvs en krets av släktingar från Onsala med personer som Ingela Gathenhielm (Hammar), Christian Gathe, Nils Nilsson, Olof och Nils Knape och Börje Hansson Wessing.  Vid sidan av släktkretsen från Onsala var det till stor del affärsmän i Göteborg som var redare för kaparfartyg och militära officerare som var kaptener och skeppare ombord.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén